2001

Tors fiskafänge

Runinskrift:

Hans lät rista om vida resor och byggen, Globen främst.

(Min signatur på kanten)

Tidig vår 2001 medverkade jag i Föreningen Mälarens monter på Båtmässan, Älvsjö.
Mitt uppdrag var att hugga en runsten med anknytning till vatten och sjöfart.

Efter en tids funderande valde jag att hugga ett motiv taget från sagan om Tors fiskafänge.
(Läs sagan längre ner på sidan).

Efter mässan arbetade jag vidare med runstenen i Hovgården på Adelsö. Där upptäcktes den av Hans, civilingenjör och byggare av bl.a. Globen i Stockholm, och han såg möjligheten att få ett bestående minnesmärke över sina gärningar och det fick han.

Min favorit runsten
Utav alla runstenar jag huggit fram till idag 2014 är det här mina favorit och det är jätten Hymer i aktern på båten som gör det. Jag hade stora svårigheter att få till Jätten, storlek och uttryck var viktiga och jag kunde bara använda några få linjer/huggspår.
Jätten var den sista detaljen som kom på plats. 

Birkas båt Våga var med i montern, nytjärad. Nästan folktomt, jag hugger lite. Ljudet av runristning låter bra. Snart har jag samlat ihop en försvarlig publik. och nu kommer nyfikna frågor.
 
Hymer darrar av skräck när Tor fiskar efter Midgårdsormen Min signatur:
En K-runa med en dal och ett berg
Betet, Hymers bästa oxes huvud

Sagan om Tors fiskafänge

Fritt av Kalle Runristare

En dag reser Tor till Jotunheim, till jättarnas land där han möter jätten Hymer. Hymer utmanar Tor på fisketävling vilket Tor accepterar. När han frågar vad som ska användas till bete svarar jätten att sånt får han ordna med själv.

Tor går ut i Jättens hage med oxar, han väljer ut den bästa som kallas Himinjod och tar av oxens huvud för att använda det som bete.

När allt var klart för avfärd tog de Hymers båt och rodde ut på havet.
Efter en stund tyckte jätten att de hade rott tillräckligt långt men Tor fortsatte att ro. Nu blev Hymer orolig och påpekade att de snart var så långt ut att de närmade sig Midgårdsormens vatten.

När Tor väl stannade upp och började fiska blev jätten än mer orolig, Tor agnade nu med ett oxhuvud direkt på ankaret och jätten började förstå vad allt handlade om.

Tor slängde ut ankaret med oxhuvudet.
Efter en stunds väntan kände Tor hur det nappade, han började hala in fångsten som var självaste Midgårdsormen. Tor halade och drog, han tog spjärn mot reling och durk, satte fötterna hårt i båtens botten, så hårt att det brast och foten for rätt igenom båtens botten.


(Picture from Thor's fishing nr: 2 in 2004) 
Till slut fick Tor upp Midgårdsormen till ytan, han svingade sin hammare Mjölner för att krossa ormens huvud. Då for den skräckslagna jätten fram med sin kniv och kapade ankarlinan. Midgårdsormen sjönk tillbaka ner i havets djup.

Tor blev rasande och klippte till Hymer så hårt att han föll över bord och fick simma hela vägen hem till Jotunheim, där jättarna bor.

 
 

Sö 352
Lingastenen.

Roger Wikell omtolkar
till Tors fiskafänge.

www.wikell.se

U 1161
Altunastenen.

med Tors fiskafänge.

 
 

Fler sidor på min webbplats
Hem & Nyheter  |  Mitt Galleri  |  Guide Birka & Hovgården  |  Runstensskolan
Gamla Runstenar  |  Arkeologi  |  Mjödrecept  |  Facebook  |  Kontakt
Uppdaterad 02 mars, 2017 av Kalle Runristare, All rights reserved ©